På den här sidan kommer bilder och några berättande rader om det som hänt på klubben att läggas.

Bilder och text kan skickas till Carina eller Carita. Vi förbehåller oss rätten att redigera.

Är du med på bild men vill inte att bilden finns på hemsidan? Hör av dig Carina eller Carita så tar vi bort bilden.

 

Tävling lägre spår 16 maj 2010

Vi kunde ta emot 10 stycken tävlande men när tävlingsdagens morgon grydde så hade vi bara åtta tävlande till start, ovanligt med en spårtävling där inte alla spår utnyttjas.

Spårläggarna samlades kl 6 vid Bilisten i Turinge. Vi plockade med oss spårpinnar, nummerskyltar och korv och läsk till de tävlande och gav oss ut i spårmarkerna.

Jag gick ut mitt spår och var nästan litet besviken över att tranan som brukat spatsera omkring vid upptaget inte var där. Undrar om han låg och sov? Efter spåret var det dags för fika, tänk att en smörgås smakar så mycket godare ute i skogen!

Se´n dök de tävlande upp som skulle gå mitt och Tiinas spår (våra spår låg brevid varandra), och uppvisade nervositet i varierande grad från ett ansträngt leende till kräkfärdig.

Så kom domarna och de tävlande kom iväg på spåren och jag satte mig vid slutet för att vänta. Hmm, tiden gick och ingen kom..... Så ringde min mobil, det var den tävlande som gått vilse. Jag trodde att hon kunde vara i närheten och gav mig ut för att leta, utan annat resultat än att jag fick motion och hittade en död huggorm. Till slut kom den tävlande gående längs vägen och vi gjorde vågen för att hon var tillbaka! Alla glada, en liten stund, för sedan låste denna otursförföljda människa in bilnycklarna i bilen. Ve och elände!!!

Hon fick ringa en kamrat som skulle komma med extranycklar till bilen, kamraten skulle komma från Nacka så det kunde dröja en stund.

Tiina och jag behövde åka tillbaka till klubben så vi gav den tävlande en smörgås vi hade kvar och några festisar och telefonnumret till klubben. Sedan lämnade vi henne vid bilen för att vänta på kamraten som skulle komma med bilnycklar.

Det var en mycket tapper människa, inte en svordom kom över hennes läppar. Jag hade INTE varit lika behärskad i samma läge!

Tillbaka till klubben så kunde jag konstatera att det bara var tre tävlande kvar. Tyvärr så ställde sig Anne-Maries Buzan upp på platsliggningen och där rök den uppflyttningen. Passande namn på hunden, kanske?

När tävlingen var klar så hade vi ändå två uppflyttningar, grattis till dem!

Måste också säga att jag senare på dagen fick ett SMS från den vilsegångna och bilnyckelinlåsande tävlanden. Hon tackade för att vi tagit hand om henne. Omtänksamt att tacka oss när det mesta gått åt skogen för en själv! det är så´nt som får att med ett leende på läpparna hoppa ur sängen kl 04:30 för att åka iväg och lägga spår på en tävling.

Dagens spårläggare: Jag, Tiina Oksamn, Liza Hansson, Sten Hansson, Micaela Stenius, Esko Varpula, Marianne Ahrén.

Skytt: Esko Varpula, Sekretariat: Jag, Tiina Oksman. Tävlingsledare: Sanna Fransson, Tävlingsledaraspirant: Susanne Rydahl

Kök: Ylva Christensen, Christina Eriksson. Skrivare: Erika Nilsson, Maria Liukkonen.

Domare: Yvonne Brink och Thomas Lind.

 

Dagens segrare och uppflyttade: Ann Högström med Barvatorp's Foppa	Tvåa och uppflyttade: Helena Leino med Magnuslunds Denya After Eight	Trea och godkända: Anne-Marie Lundqvist med Iaxedex Buzan

Foto: Casimir Artmann

Årsmöte 6/2 2010

Så var det dags för årsmöte. Hela 50 medlemmar hade hörsammat kallelsen och samlats i klubbstugan.

Ordföranden Peter Lindberg öppnade mötet och därefter delades priser och utmärkelser ut.

Under sidan Tävling och Vandringspriser kan du läsa om vilka som vann de olika priserna.

I år tog man också upp traditionen att dela ut klubbnålar och eftersom det legat vilande några år så var det många nålar som delades ut.

Klubbnålar tilldelades: Britt-Marie Johansson, Monica Rosell, Morgan Hisengård, Sanna Fransson, Susanne Rydahl, Carita Tallstrand, Marita Ljungdell, Tiina Oksman, Kerstin Hisengård, Esko Varpula, Hans Kinn, Conny Källgren, Ulla Holmer & Erland Nilsson.

 

Sedan kom en nyhet! Fr o m i år så delade klubben ut SBK:s Hundförarmärke till de tävlingsförare som uppnått meriter.

Märket finns i tre valörer; brons, silver och guld.

För att få bronsmärket så ska föraren ha uppnått godkänt i lägre klass eller 1:a pris i lydnadsklass 2.

Bronsmärken gick till: Hanna Schultz-Gustafsson, Marina Dock, Karin Wallander, Marianne Berggren, Tomas Klingberg, Madeleine Dahlgren, Tony Berglund, Lena Berglund, Monica Andersson, Ulfallan Johansson, Marie Winberg, Ingela Jacobsson, Renate Juhlin, Emelie Löwstedt, Kristina Wahlgkvist, Erika Nilsson, Ann-Jeanette v Zweigbergk, Isabella Hed, Sanna Fransson & Arja Andersson.

 

För silvermärket krävs godkänt i elitklass i bruks eller 1:a pris i lydnadsklass 3.

Silvermärken gick till: Fredrik Johansson, Jennie Wiik, Ove Johansson, Tommy Andersson, Marie Eriksson, Veronique Böckow, Karin Ernstedt, Carita Tallstrand, Marie Ezelius, Tiina Oksman & Susanne Rydahl.

 

Och guldmärket tilldelas den förare som 10 gånger uppnått certpoäng i elitklass i bruks eller 10 1:a pris i elitklass lydnad.

Guldmärken till: Mikael Ivanov, Madelene Daleo, Anders Sjöstrand, Camilla Johansson & Esko Varpula.

 

Sedan delades förtjänsttecken ut, de delas ut till "funktionär som på ett förtjänstfullt sätt främjat klubbens syften".

Förtjänsttecken finns också i brons, silver och guld.

Bronsmärket fick Ulfallan Johansson & Malin Hisengård. Silvermärket tilldelades Bo Göransson.

Klubben fick en ny Hedersmedlem i Kurt Johansson.

 

Därefter lämnades ordförandeklubben över till Erland Nilsson som skötte ordförandeskapet under årsmötet.

Verksamhetsberättelse m m gicks igenom och innan det var dags att välja styrelse så var det dags för fika.

Hela klubbstugan doftade av bullar, Kerstin Hisengård hade stått hemma och bakat till kl 2 på natten. Vad gör man inte för klubben!

Så återupptogs årsmötet och valen klarades av snabbt och elegant.

Innan mötet avslutades fick vi litet info, ny belysning är uppsatt på grusplanen och man har konstaterat att den behöver upp c:a 1,5 meter. Annars verkar den bra och man ska gå vidare med utbyte av den. Sedan ska IPO-planen dräneras.

Så vi ska få det ännu finare på vårt klubbområde, wow!

Till slut delades blommor ut till förtjänta personer och sedan avslutades mötet.

 

/Carita

 

Elitspår 20/9 2009

Så var det dags för elitspårtävlingen. Som spårläggare var jag ute och kollade mitt spår på lördagen och allt såg OK ut. Vad jag upptäckte på lördagkvällen är att man ska inte städa dagen innan tävling, när jag ägnade mig åt dammsugning så lyckades jag slå dammsugaren i vänster stortå och slå sönder tånageln. SMÄRTA! Och den foten skulle ner i en känga nästa morgon.... OK, jag bestämde mig för att inte titta inte hur det såg ut. Då märker man nog inte att det gör ont!

Senare på kvällen tillverkade jag lotterna till tävlingen, lotterna bestod av hundkex som jag tejpade fast papperslappar på.

Och så hopp i säng för att skutta upp kl 04:30.

Klockan ringde och jag bryggde te och plockade med allt som kan behövas; plastkasse, penna, termos med te m m. Och se´n inträffar katastrofen! Medan jag hämtar skorna hör jag ett oroväckande krasande och störtar ut i hallen. F-n, där står Jeppe-gubben med nosen i påsen med lotter och äter upp halva lott nummer 4!!!! Klockan är 05:25, jag ska åka om 5 minuter och har en halv lott för litet! Nu var goda råd dyra. Som tur var hade min käre make Harri vaknat och kom på att vi ju hade köpt en förpackning tändsticksaskar. Sagt och gjort, de fick bli lotter.

Iväg till samlingen, där står Micaela och delar ut spårpinnar, mackor och läsk. En litet morgonsnack och så iväg till spåret.

Jag gick iväg på mitt spår och kom en bit, då ringer mobilen, en tävlande har kört vilse och kommer att komma för sent. OK, jag meddelar tävlingsledaren Sanna och går vidare i spåret.

Vädret är FANTASTISKT, solen skiner från en klarblå himmel och det är friskt i luften. Faktiskt låg det litet frost i gräset på morgonen.

Spåren klaras av och det är bara två som inte kommer runt. Ingen hade lyckats hitta alla pinnar men upptagen hade gått väldigt bra.

Så var det uppletande och samma tävlande som hade kört fel hade otur på uppletandet. Mitt i så dök det upp en svampplockare längst bak i rutan och det blev ett avbrott. När hon kunde köra vidare så försvann hunden och var borta några minuter, samtidigt såg någon en annan lös hund i skogen. Hej och hå... Till slut kom hunden tillrätta och fick köra de sista två minuterna av sitt uppletande efter sista hunden.

När lydnaden var avklarad så visade det sig att dagens vinnare blev Lena Jernström med Wilses Dacke som fick sitt första cert. Hon vann också en jättefin dyna till hunden.

Så var det slut på dagen och man kan pusta litet innan det är dags att börja snitsla för lägrespåren i november.

Vi syns på nästa tävling!

 

/Carita

	Sven-Åke Christell, allas vår "Kricke"

 

 

Årets Bruksläger (9-12/7- 09)

När hunden väcker mig halv åtta måndag den 13:e, pigg och glad, och vill åka på läger, då vet jag att skatteåterbäringen kom till nytta! Till hundens nackdel var jag absolut inte lika pigg. Så mycket information som trängdes i mitt huvud efter dessa otroligt innehållsrika dagar.
Torsdagen inleddes med samling och presentation av samtliga deltagare och instruktörer. Vi satt alla och lyssnade noga på varandra och på Monica Holmgren som var lydnadsinstruktör, och Kjell Nilsson som var spårinstruktör. De gick igenom sina upplägg inför de kommande dagarna. Vi delades upp i två grupper, 6st i varje. Min grupp började nere på klubbens lydnadsplan.
Nu var jag ivrig på att få komma igång, jag hade sett fram emot lägret sen jag anmälde mig tidigt i våras. Det skulle bli så kul med 4 dagars hundträning!
Det regnade ganska mycket första dagen, ett riktigt hundväder m.a.o. Varje deltagare visade upp ett fritt följ för att ge en bild av sin relation till hunden. Jag som normalt sett är nervös inför publik var istället nervös pga. regnet. Min boxer föredrar torrare väder. Men hunden var glad och ostörd trots allt.
Sedan tränade vi vidare på varje ekipages individuella önskemål fram till lunch.
Efter lunchen var det på med regnkläderna igen och ut i skogen för att lägga spår. Vi hann med tre övningar första dagen, bl.a. ett grusspår, ett skogsspår och en riktigt rolig nosövning. Hundarna var glada och tyckte det här var jättekul.
På kvällen var jag och min väninna som också var på lägret, rätt möra i kropp och huvud. Men jag glömmer inte att vi sa till varandra hur glada vi var att det var hela tre dagar kvar.
Men det var nu den riktiga hårdträningen kom igång!

Följande dagar inledde vi lydnaden med en platsliggning med skott, vilket var mångas önskemål. Följt av budföring med eller utan skott.
Nu delades vi dessutom in i ännu mindre grupper. Vi var nu tre per grupp och turades om att hjälpa varandra. Det fungerade jättebra eftersom vi alla tävlade på olika nivåer. Från appelklass till elitklass och hundarna fick jobba otroligt ofta och intensivt. Vi hade jätteroligt och testade på nya moment varje dag.
Monica var väldigt energisk och engagerad i alla ekipage och jag tror att alla kom ett steg längre än vi trodde innan helgen.
Spåren blev längre och klurigare. Stämningen i skogen var lika glad och positiv som på lydnadsplanen. Kjell var lika lugn och metodisk som hundarna var i spårarbetet. Det märktes att hundarna hade jättekul och dem gjorde framsteg allihop. Vi höll till på olika spårmarker varje dag och la spår åt varandra. Vi hann även med att träna uppletande. Även där gjorde alla hundarna bra ifrån sig och det märktes än en gång hur kul dem hade det.
Det var en otroligt händelserik helg. Det blev mycket träning varje dag, precis som jag vill ha det på ett läger.

Vid halv ett varje dag var det dags för lunch. Det kurrade ordentligt i kistan och maten var supergod! Lyxigt med lunch levererad från en cateringfirma.

Träningsupplägget har fungerat toppen och vi deltagare hade riktigt roligt ihop. Bra samarbete med mycket skratt. Det bästa utav allt är att min boxerprinsessa hade så roligt. Den tredje dagen var hon trött och hade behövt sovmorgon och kom inte igång förrän på eftermiddagen. Hon gjorde dock sitt bästa spår den dagen.
Jag är jättenöjd med instruktörerna. Dem var glada, trevliga, tydliga, kunniga och professionella. Jag har fått ut så otroligt mycket av dem och även av de andra deltagarna.
Jag vill passa på att tacka Harry och Carita för ett väl arrangerat, trevligt och lärorikt läger, hoppas att det blir fler. Ett tack till alla deltagare och instruktörer, hoppas vi ses igen!

Marie Winberg med boxern Ayla

Marie & Denya	Fago
Marie & Ayla	Thomas & Jemma
Ikea	Micaela & Delfi
Samling i skogen	Monica & Micaela

 

Södertälje BK:s SM-ekipage 2009:

Micke Ivanov & Memoars Nimrod, Camilla Johansson & Fia-Friends On-Off i Lydnad. Esko Varpula & Ängsbackens Silla i IPO och Linda Borneland & Extra's Peter Pan i Agility.

Ett härligt gäng som här poserar i sina SM-overaller, sponsrade av Södertälje BK.